Så här gör du din fondportfölj stryktåligare

(Advertorial)  Det är viktigt att kombinera fonder med olika ­risk­nivåer och fonder som inte alltid samvarierar med varandra. Här får du tips om hur du gör din fond­portfölj stryktåligare nästa gång det är oroligt på finansmarknaderna. Tricket är ett sprida en del av ditt sparande till en multistrategifond som Graal Total vid sidan av dina traditionella aktie- och räntefonder. Då ökar du avkastningsmöjligheterna. Samtidigt som du sänker risken. Nedan kan du läsa varför.

Om risker och begreppet standardavvikelse

En fonds risknivå är viktigt att ta hänsyn till när du väljer hur du ska placera dina pengar. Hur ska man då som sparare veta vilken risknivå en specifik fond har?

I fondbranschen använder man ofta begreppet standardavvikelse när man vill mäta och jämföra fonders risknivå sinsemellan. Det är ett mått som de allra flesta fonder enligt lag och rekommendationer måste redovisa för sparare.

Standardavvikelse är ett statistiskt mått som utifrån fondens kursutveckling sätter ett värde på de svängningar fonden haft en viss bestämd tidsperiod. En fond med en hög standardavvikelse säger oss att fond­ens kurs svänger relativt sett mycket, att utvecklingen därför är svår att förutse, och att risken därmed är hög. En fond med en låg standardavvikelse säger oss istället att fondens kursutveckling är relativt stabil, lätt att förutse, och därmed att risken är låg. Generellt sett kan man säga att korta räntefonder har en låg risk och en låg standardavvikelse medan aktiefonder har en hög risk och en hög standardavvikelse.

Grafen nedan visar utvecklingen för tre av våra fonder de senaste tio åren och får stå som praktiska exempel. Du kan med blotta ögat se stora skillnader på respektive fonds svängningar och därmed dess olika risknivåer:

  • Sverigefonden (aktiefond) har haft en standardavvikelse på 19,4%.
  • Graal Total (multistrategifond) har haft en standard­avvikelse på 5,0%.
  • Avkastningsfonden (räntefond) har haft en ­standardavvikelse på 0,4%.

På sid 12 i halvårsredogörelsen hittar du en översikt med fonderna listade efter riskskalan.
Sedan en tid tillbaka finns det en förutbestämd och enhetlig riskskala för svenska fonder, vilket gör att det är lättare för en kund att jämföra olika fonder avseende riskklass. Var på den sjugradiga skalan en fond befinner sig bestäms av dess standardavvikelse, och denna beräknas och uppdateras löpande för att säkerställa att fonden tillhör rätt riskklass. På sidan 12 i vårt magasin INVSTR, som du kan ladda ner längst ner i mejlet, kan du se var på riskskalan Aktie-Ansvars fonder befinner sig. Ju längre till höger på riskskalan, desto högre standardavvikelse, större svängningar och högre risk. Högre risk ger också högre möjlig avkastning.

Om begreppet korrelation och hur du tjänar på att sprida riskerna rätt
Det är viktigt att sprida riskerna i olika typer av fonder, exempelvis aktiefonder, räntefonder och multistrategifonder. Genom att hitta fonder som inte samvarierar med de övriga sänker du risken och ökar avkastningspotentialen på ditt totala sparande.

Med hjälp av det statistiska måttet korrelation kan man sätta ett värde på olika tillgångars samvariation. Korrelation antar alltid ett värde mellan +1 (perfekt positivt samband) och -1 (perfekt negativt samband). Värdet 0 visar att det inte finns något samband mellan tidsserierna, exempelvis mellan två fonder, och är önskvärt när det gäller att bygga smarta sparportföljer. I grafen ovan kan vi utläsa att den inbördes korrelationen mellan våra fonder är låg:

  • Mellan Sverigefonden och Graal Total är korrelationen 0,18.
  • Mellan Sverigefonden och Avkastningsfonden är korrelationen -0,30.
  • Mellan Graal Total och Avkastningsfonden är korrelationen 0,12.

Bilden till höger visar utvecklingen för två olika sparportföljer de senaste 10 åren, dels den traditionella med hälften Sverigefonden och hälften Avkastningsfonden och dels en mer modern sparportfölj med en tredjedel i vardera Sverigefonden, Avkastningsfonden och Graal Total. Genom en bredare riskspridning har en sparare av den moderna sparportföljen fått tre positiva effekter:

  1. Den totala avkastningen är högre, 81% istället för 71%.
  2. Risken, mätt i form av standardavvik­else, är lägre, 6,9% istället för 9,6%.
  3. Den moderna sparportföljen har även varit stryktåligare de relativt sämre åren 2002, 2008 samt 2011.

Förklaring: Från 28 juni 2002 och fram till 1 oktober 2010 redovisas förvaltningshistoriken för Graal Total, pro forma, som de ingående Graalfondernas originalfonder omräknat till SEK samt utifrån Graalfondernas avgiftsstruktur.

 

Denna advertorial är sponsrad av Aktie-Ansvar

 

 

Share.

About Author

This article was written, or published, by a member of the HedgeNordic editorial team.

Leave A Reply

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.