STOCKHOLM (Direkt) Europaräntorna fortsatte ned under torsdagens
förmiddagshandel, främst i kortare löptider, på fortsatt oro över turbulensen i
Grekland och eventuella smittorisker samtidigt som euron är under fortsatt
press.

Vid lunchtid var den svenska tioåriga benchmarkräntan ned 5 punkter till 2,86
procent, medan den tyska motsvarigheten var ned 7 punkter till 2,92 procent,
från svensk stängning dagen före.

Enligt uppgifter till Bloomberg News steg den grekiska tvåårsräntan drygt 180
punkter i öppningen, till 29,84 procent. Vid lunchtid tydde skärmindikationer på
en tvåårsränta på 28,89 procent.

Utvecklingen i Grekland fortsätter alltså att hålla finansmarknaderna på
helspänn då spekulationerna tilltar om att landet kommer att tvingas ställa in
betalningarna.

Den politiska turbulensen tilltog ytterligare på onsdagskvällen då
premiärminister Giorgos Papandreou flaggade för en regeringsombildning, följt av
en misstroendeomröstning, för att säkra stöd för de besparingar som krävs för
fortsatt internationellt stöd.

Över 20.000 människor protesterade på onsdagen i Aten mot lönesänkningar och
höjda skatter samtidigt som parlamentet debatterade budgetnedskärningar och
tillgångsförsäljningar som är en förutsättning för nya stöd. Hamnar, banker,
sjukhus och statliga företag var paralyserade av strejker, uppger Bloomberg
News.

Enligt uppgifter i grekisk press är finansminister Giorgos Papacostantinou en av
dem som väntas få lämna regeringen. Han kan komma att ersättas av Lucas
Papademos, tidigare vice ECB-chef och nu rådgivare till premiärministern. Andra
mediauppgifter gjorde dock gällande att finansministern kan få stanna kvar som
en del av en omstrukturering av finansdepartementet.

Tyska Commerzbank skrev i ett marknadsbrev att eftersom inget av de två stora
partierna i Grekland i slutänden skulle gynnas av ett nyval så finns det en
liten chans för att premiärminister Giorgos Papandreou ändå kan få en majoritet
bakom sig vid en planerad förtroendeomröstning.

Vice Riksbankchef Svante Öberg sade till Nyhetsbyrån Direkt att problemen i
Grekland är väl kända vid det här laget och en eventuell betalningsinställelse
borde få betydligt mindre effekter än vad Lehman Brothers kollaps fick, även om
Sverige skulle komma att påverkas genom lägre tillväxt och eventuella problem i
finanssektorn.

Spanien sålde på torsdagen statsobligationer för sammanlagt 2,84 miljarder euro,
medan den avsedda volymen var upp till 3,5 miljarder euro.

Den genomsnittliga räntan överskred 6 procent för båda obligationerna och de
spanska marknadsräntorna pekade fortsatt cirka 8 punkter upp efter emissionen.

Ett positivt, om än väntat, besked för euroområdet under förmiddagen var att
inflationstakten sjönk i maj, till 2,7 procent, ned från 2,8 procent föregående
månad.

Förväntningarna på det harmoniserade indexet för konsumentpriser (HIKP) låg på
2,7 procent, enligt en enkät från Bloomberg News. Eurostats snabbestimat för
inflationen i maj visade också 2,7 procents inflation.

Kärninflationen (HIKP exklusive livsmedel, energi alkohol och tobak) uppgick
till 1,5 procent i maj, ned från 1,6 procent föregående månad. Analytiker hade
väntat en kärninflationstakt på 1,6 procent.

Brittiska räntor sjönk ytterligare och pundet tappade efter statistik som visade
att detaljhandelsförsäljningen var ännu svagare än väntat i maj. Försäljningen,
inklusive bensin, sjönk med 1,4 procent, jämfört med föregående månad. Jämfört
med samma månad föregående år steg försäljningen 0,2 procent.

Analytiker hade räknat med att försäljningen skulle minska med 0,6 procent under
månaden och öka med 1,5 procent jämfört med samma månad året före, enligt
Bloomberg News snittprognos.

Här hemma upprepade vice Riksbankschef Svante Öberg i ett tal på morgonen sin
oro över höstens avtalsrörelse. Han sade visserligen att förutsättningarna är
goda för att lönebildningen ska fungera väl de närmaste åren, men att han ser
risker för att hög KPI-inflation kan komma att höja inflationsförväntningarna
och att det finns en risk för överhettning på arbetsmarknaden. Han tycker också
att det finns tecken på ökade matchningsproblem, vilket kan betyda på problem
med lönebildningen.

“Det finns en risk för att den snabba förbättringen av arbetsmarknaden driver
upp löneökningarna mer än vi räknar med. Det gäller både de avtalade lönerna och
lönerna utöver avtal. Det finns tecken på att matchningen på arbetsmarknaden kan
ha försämrats. Bristtalen på arbetsmarknaden stiger snabbt trots att
arbetslösheten fortfarande är relativt hög”, sade Svante Öberg.

Nordeas Torbjörn Isaksson konstaterade att Svante Öberg ser uppåtrisker mot
Riksbankens prognos för löneökningar och därmed för inflationen. Han noterar
också att Svante Öberg föredrar låga löneökningar för att minska arbetslösheten.

“Sammantaget är Öbergs tal en påminnelse att utvecklingen i Sverige tydligt
pekar mot en högre reporänta”, skriver Torbjörn Isaksson i en kommentar.

Amerikanska marknadsräntor pekar också nedåt, sedan Grekland-oron lett till ökad
efterfrågan på säkrare räntepapper.

I eftermiddag publiceras statistik som väntas visa att antalet nyanmälda
arbetslösa minskade till 420.000, från 427.000 föregående vecka,
bostadsbyggandet väntas ha ökat 4,2 procent i maj medan bytesbalansen väntas
uppvisa ett underskott på 130 miljarder dollar under första kvartalet.
Philadelphia Feds industriindex väntas ha stigit till 7,0 i juni från 3,9 i maj.
Prognoserna kommer från Bloomberg News.

Efter det oväntat svaga utfallet för Empire Manufacturing index i juni, som
publicerades på onsdagen, riktas intresset på torsdagen kanske främst mot
“Philly Fed index” för att se om svagheterna från New York bekräftas.

På valutamarknaden handlas euron återigen under 1:41-nivån, bland annat tyngd av
att ECB-rådsledamoten Nout Wellink i en intervju sagt att EU:s stödfond för
krisländer måste fördubblas, till 1.500 miljarder euro, om privata investerare
pressas att bidra till ytterligare finansiellt stöd till Grekland.

Enligt Nout Wellink kan kreditvärderingsinstituten bedöma att en kredithändelse
(credit event) har skett om privata investerare pressas att rulla över grekiska
statsobligationer. Då väntar spridningseffekter till andra perifera euroländer.

Schweiz centralbank, SNB, lämnade som väntat sin styrränta oförändrad på
torsdagen.

SNB konstaterar i sin kommuniké att den globala ekonomiska återhämtningen
fortsätter även om utsikterna har dämpats något de senaste veckorna.

Samtidigt fortsätter nedåtriskerna att dominera, framförallt skuldproblemen i
euroområdets periferi.

För Schweiz del är de huvudsakliga riskerna fortsatt å ena sidan effekterna av
en stark schweizerfranc för exportindustrin och å andra sidan risken för en
överhettning på fastighetsmarknaden.

Kronan fortsätter att tappa då investerarna försöker undvika risk, mot dollarn
har kronan försvagats med 11 öre och mot euron med 3 öre, jämfört med svensk
stängning på onsdagen.

Bild: (C) by Gerd Altmann –  pixelio.de