Stockholm (HedgeFonder.nu) – Den svenska systematiska fondförvaltaren ALFAKRAFT är förmodligen mest känd från sin verksamhet inom handel med el. Förvaltaren Bengt Lindblad startade år 2000 handel med el, genom att sätta upp en av världens första el- (hedge) fonder. Med den erfarenhet och de resultat som levererades – uppgående till mer än 30% per år, och där de ibland stod för mer än 10% av omsatta volymer på elbörsen Nordpool – lyckades ALFAKRAFT attrahera och förvalta 1 miljard kronor.
“Under 2008 beslutade ALFAKRAFT att stänga fonden. Detta på grund av stora förändringar i marknadsläget. De stora kraftproducenterna satt på bättre information och hade lärt sig hur man kunde bedriva elhandel med hjälp av sin kontroll över produktionen “, säger Mats Grube, partner på ALFAKRAFT.
I juni 2010 var ALFAKRAFT tillbaka med dunder och brak, då man lanserade ALFA Commodity Fund, en diversifierad Managed Futures fond/CTA. Thomas Stridsman (bild) har utvecklat den modellbaserade investeringsstrategin. Thomas är en välkänd och erfaren konstruktör av olika program för handel, som har arbetat på Rotella och CQG och är en respekterad författare, både som intern expert för Futures Magazine och för sin bok “Trading systems that work”.
Under de första tolv månaderna sedan starten har ALFA Commodity Fund gett en avkastning på 28,25%.
Enligt Mats Grube handlar fonden på över 40 marknader i sju kategorier, från metaller till aktieindex, FX, energi och (jordbruks) råvaror.
Den trendföljande strategin använder sig av en systematisk/kvantitativ metod för att få signaler när man ska gå in och ut ur positioner, samt en sofistikerad algoritm för att kvantifiera positionsstorleken, i motsats till ett mer vanligt icke-systematiskt tillvägagångssätt av en “diskretionär overlay” som används av många förvaltare.
“Enligt min erfarenhet, är det viktigare att veta hur stor position man ska ta, än att veta när man ska handla”, berättade Stridsman för Traders Magazine i en intervju. “Att bygga trendföljande system som presterar ganska bra är enkelt”, fortsätter han, “men att göra din strategi konkurrenskraftig jämfört med andra bra trendföljande fondförvaltare är den riktigt svåra delen.”
Många framstående trendföljande förvaltare är mycket förtegna om de algoritmer som de använder för handel, och det är inte ovanligt att de kombinerar fler än ett system till sin handelsstrategi, genom att använda olika tidsramar eller okorrelerade system för att uppnå sina slutliga resultat. Det är förståeligt för verksamheten och i förvaltarens intresse – och i förlängningen för investerarens avkastning – att lyckas behålla detta försprång. Det är detta konkurrensmässiga försprång – deras ”Coca Cola-formel” – som gör skillnaden att dessa förvaltare kan prestera bättre än andra på en alltmer konkurrensutsatt marknad.
Något överraskande berättar Thomas vidare för Traders Magazine, att enligt hans mening behövs inte mer än 3-4 indikatorer för att uppnå goda resultat: två för nya positioner och två för när det är dags att stänga dem.
För en utomstående framstår säkert andelen vinstgivande affärer – även för de riktigt stora CTA-förvaltarna – väsentligt lägre än man tror, ofta långt under 50%. Nyckeln är att förlora lite pengar på felaktiga signaler för nya positioner och misslyckade affärer, och ta igen det på de lönsamma affärerna. Per definition, i alla trendföljande strategier ger du upp en del av den potentiella vinsten före inträdet i en position du kan definiera som en trend, och sedan återigen när positionen avslutas, innan du kan avgöra om trenden har vänt och du stoppas ut. “Detta är vad trendföljande strategier handlar om. Du förlorar, förlorar, förlorar och förlorar lite till och då – PANG! – en stor vinst kompenserar för det och ger dig den positiva avkastningen”, säger Stridsman till Traders Magazine.