STOCKHOLM (Direkt) – Det är rimligt att svenska banker står för kostnaderna för en
del av Riksbankens valutareserv som behövs för att klara likviditetsstödjande
insatser i en kris.

Det sade vice riksbankschefen Lars Nyberg på tisdagen, enligt ett förskrivet
anförande.

“Att inte ha tillräckligt med valuta i valutareserven, utan förlita sig på att
andra centralbanker ska ställa upp med lån när svenska banker får problem är
ingen hållbar strategi”, sade han och tillade att hur stor avgiften bör vara
återstår att diskutera mellan Riksbanken och bankerna.

Lars Nyberg konstaterade att många banker fick problem under finanskrisen på
grund av sitt beroende att låna i utländsk valuta, främst amerikanska dollar.
Problemen löstes, enligt Lars Nyberg, ganska väl, men det skedde till priset av
stora stödinsatser från världens centralbanker.

För Riksbankens del underlättades möjligheterna att ge likviditetsstöd i dollar
till svenska banker av att den amerikanska centralbanken lånade ut dollar till
oss.

“Om Riksbanken inte hade kunnat låna dollar hade vi i stället varit hänvisade
till de dollartillgångar som finns i valutareserven. Men oavsett om pengarna
kommer från valutareserven eller genom lån så innebär det en kostnad för
Riksbanken och skattebetalarna att tillhandahålla den här typen av
“likviditetsförsäkring” till bankerna”, sade Lars Nyberg.

Han sade att det kan tyckas orimligt att kostnaderna bärs av Riksbanken och
skattebetalarna. När kostnaderna inte bärs av dem som tar risken så är
sannolikheten också stor att det leder till ett risktagande som i ett
samhällsekonomiskt perspektiv är för stort.

Med utgångspunkt från en uppskattning att två tredjedelar av Riksbankens
valutareserv, cirka 200 miljarder kronor, är till för att kunna bistå banker med
likviditet i en krissituation beräknar Lars Nyberg att den kostnad,
försäkringspremie, som borde betalas av bankerna ungefär 800 miljoner kronor per
år

Lars Nyberg ställde detta belopp i relation till att de fyra storbankerna förra
året hade en balansomslutning på 11.300 miljarder kronor och vinster före skatt
på 70 miljarder kronor.

Enligt Lars Nyberg skulle bankerna, om de får stå för kostnaderna för att
upprätthålla en likviditetsbuffert i Riksbanken, finna det lönsamt att dra ned
på den riskfyllda delen av sin dollarutlåning. Då skulle också Riksbanken kunna
dra ned på valutareserven eftersom behovet av en buffert blir mindre.

“Men för den buffert som blir kvar bör bankerna betala en avgift som täcker
kostnaderna”, sade han.

Bild: (C) SVLuma—Fotolia.com