- Advertisement -

Related

Hushållens förmögenhet något lägre

- Advertisement -

(Statistiska centralbyrån, SCB) – Hushållens finansiella förmögenhet minskade första kvartalet 2011 efter föregående kvartals toppnotering. Vid första kvartalets slut uppgick hushållens förmögenhet till 3 756 miljarder, en minskning med 25 miljarder. En bidragande orsak var den svagt negativa svenska börsutvecklingen.

Hushållens finansiella förmögenhet, det vill säga finansiella tillgångar minus skulder, har vuxit påtagligt de senaste femton åren. Framförallt är det hushållens aktierelaterade tillgångar som har ökat betydligt i värde. Förmögenheten minskade kraftigt i samband med finanskrisen men har sedan dess successivt ökat. Vid slutet av 2010 hade förmögenheten inte bara återhämtat nedgången utan även stigit till det högsta värdet någonsin. Under första kvartalet 2011 har däremot hushållens finansiella förmögenhet minskat med 25 miljarder och uppgick till totalt 3 756 miljarder vid utgången av kvartalet.

Negativt sparande för hushållen

Hushållens finansiella sparande, transaktioner i tillgångar minus transaktioner i skulder, var negativt första kvartalet 2011, minus 6 miljarder. Under de senaste femton åren har hushållens finansiella sparande aldrig uppvisat ett negativt sparande under första kvartalet.

Hushållen nettosålde, köp minus försäljning, både obligationer och fonder under första kvartalet. Nettoförsäljningen av obligationer, som pågått under fem kvartal i rad, uppgick detta kvartal till 9 miljarder. Svenska fonder nettosåldes för 5 miljarder, av vilket merparten var i aktiefonder. Samtidigt nettoköpte hushållen svenska noterade aktier för 6 miljarder.

Hushållen ökade sina lån i banker och bostadsinstitut med 30 miljarder under första kvartalet. Låneökningen har inte varit så låg sedan första kvartalet 2005. Hushållens totala låneskuld till banker och bostadsinstitut uppgick i slutet av första kvartalet till 2 449 miljarder, vilket motsvarar 84 procent av hushållens totala skulder.

Icke-finansiella företagen lånade mer

Monetära finansinstitut som bl.a. innefattar banker, bostadsinstitut och finansbolag ökade sin nettoutlåning till icke-finansiella företag första kvartalet till 39 miljarder. Det är den högsta nivån sedan fjärde kvartalet 2008. Mellan tredje kvartalet 2009 och tredje kvartalet 2010 var den årliga tillväxttakten för nettoutlåningen negativ, vilket innebär att utlåningsstocken minskade. Att utlåningen nu har återgått till de nivåer som rådde innan finanskrisen kan förklaras med växande investeringar i näringslivet.

Statens sparande kraftigt positivt

Statens finansiella sparande uppgick till 58 miljarder första kvartalet 2011, vilket är ovanligt högt. Under första kvartalet förföll stora poster av statsobligationer och statskuldväxlar och behovet av nyupplåning märktes inte av.

Den marknadsvärderade statsskulden uppgick vid utgången av första kvartalet till 1 224 miljarder, vilket motsvarar 37 procent av BNP. Statsskulden minskade första kvartalet 2011 med 49 miljarder.

Definitioner och förklaringar
Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i sparande och förmögenhet för olika samhällssektorer. Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. I de icke-finansiella nationalräkenskaperna beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de icke-finansiella nationalräkenskaperna bygger på olika källor, vilket ger upphov till skillnader.
Hushållssektorns finansiella sparande och förmögenhet skiljer sig åt mellan Finansräkenskaperna och SCB:s Sparbarometer. I Finansräkenskaperna ingår även periodiseringar av skatter och sociala avgifter. Dessutom redovisas Finansräkenskapernas uppgifter inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO).

Bild: (C) Ltony740607—Fotolia.com

Subscribe to HedgeBrev, HedgeNordic’s weekly newsletter, and never miss the latest news!

Our newsletter is sent once a week, every Friday.

HedgeNordic Editorial Team
HedgeNordic Editorial Team
This article was written, or published, by a member of the HedgeNordic editorial team.

Latest Articles

Alfakraft Builds Global Macro Strategy Around John Ricciardi’s Macro Insight

When macro manager Nils Brobacke stepped down from managing Brobacke Global Allokering in late 2025, the team at Alfakraft Fonder faced a choice: wind...

Month in Review: May Extends the Positive Run

Nordic hedge funds continued their positive momentum from April into May, as the Nordic Hedge Index advanced 2.54 percent. The gain came against the...

Man Group: The Pod-Shop Model Isn’t the Only Way

The rise of the multi-strategy “pod-shop” model has been one of the defining trends in the hedge fund industry over the past decade. Rather...

Beyond 60/40: The Case for Liquid, Systematic Diversification

By Bjarne Graven Larsen: For decades during the great moderation, the 60/40 portfolio was the institutional investor's Swiss army knife. Equities grew wealth; bonds...

Aspect Capital’s Evolving Approach to Chinese Futures

Chinese futures in general add substantial diversification benefits to global futures - and the Chinese commodity futures that dominate certain Aspect Capital strategies also...

Systematic Merger Arbitrage in 2026: Why a Rules-based Approach Matters More Than Ever

By Scott Schefrin, Portfolio Manager at AB Hedge Fund Solutions: After a series of slower years for deal activity, merger arbitrage has re-emerged as a compelling strategy...

Allocator Interviews

In-Depth: Diversification

- Advertisement -

Voices

Request for Proposal

- Advertisement -