STOCKHOLM (Direkt) Sverige bör etablera en oberoende kommitté som är ansvarig för frågor relaterade till AP-fonderna, inrätta ett mätbart långsiktigt investeringsmål för samtliga AP-fonder och sedan mäta hur de presterar i förhållande till detta mål.
Det är några av de förslag som OECD presenterar i en översyn av de svenska AP-fonderna, på uppdrag av den pågående buffertkapitalutredningen.
Enligt organisationen bör kommittén vara ansvarig inför riksdagen och skulle, exempelvis, potentiellt kunna vara en del av eller en förlängning av den nuvarande parlamentariska pensionsgruppen.
“Dess uppgift skulle vara att ‘äga’ frågor relaterade till AP-fonderna, som att etablera det övergripande investeringsmålet, etablera kriterier för prestationsmått och nominera styrelseledamöter”, skriver OECD.
OECD anser vidare att ett tydligt och specifikt investeringsmål bör inrättas för alla AP-fonderna, som deras långsiktiga prestationer kan mätas mot på ett objektivt sätt. Detta investeringsmål bör också godkännas av riksdagen.
Enligt OECD bör målet vara tydligt uttryckt och direkt kunna ta hänsyn till den väntade timingen och beloppen för det kapital som går in och ut ur AP-fonderna, men även den väntade finansiella påverkan från demografiska förändringar. Det bör också vara möjligt att beräkna fondernas långsiktiga finansieringsmål i
relation till pensionssystemets åtaganden och nivån på väntad
investeringsavkastning i förhållande till den acceptabla risknivån för att balanseringsmekanismen, den så kallade bromsen, aktiveras och pensionerna sänks.
OECD uttrycker kritik mot hur AP-fondernas styrelser utses och vill att denna process stärks.
“Urvalsprocessen för AP-fondernas styrelser verkar för närvarande vara ‘ad hoc’ och inte transparenta”, skriver OECD och tillägger att de stödjer att det införs lämpliga kriterier för styrelseledamöterna, med en balans i kompetens mellan
ledamöterna och en transparent och rigorös urvalsprocess. De tycker heller inte att det är nödvändigt att ledamöterna är svenska medborgare.
OECD tar inte ställning till huruvida dagens antal fonder eller färre fonder är optimalt, utan lämnar den frågan till buffertkapitalutredningen och den svenska regeringen att avgöra. De noterar dock att andra pensionsfonder runt om i världen inte verkar möta några stora problem att verka på en centraliserad bas.
OECD noterar vidare att det finns en risk för att pensionsfonderna utsätts för politisk inblandning, speciellt i tider av ekonomiskt trångmål. I sådana fall kan en flerfondsstruktur öka fondernas självständighet, men å andra sidan kan synligheten för en stor fond i motsats till flera små skydda den från påverkan utifrån.
“Men risken för politisk inblandning är inte nödvändigtvis knuten till antalet fonder. Slutligen är det viktigt att notera att stark styrning och tillsynsstrukturer är kraftfulla verktyg för att minska politisk risk, men kan inte helt och hållet eliminera den”, skriver OECD.
Bild: (C) shutterstock—woodsy