RÄNTOR/VALUTOR: SVENSKA RÄNTOR KRAFTIGT NED EFTER RGK-PROGNOS

 

STOCKHOLM (Direkt) Svenska statsobligationsräntor sjönk kraftigt på onsdagen
efter att Riksgälden presenterat en ny prognos som visade på oväntat stora
överskott i statens betalningar i år och nästa år, vilket ökar risken för att
svenska statspapper blir en bristvara.

Riksgälden reviderade upp det väntade överskottet i år till 99 miljarder kronor
från 18 miljarder kronor i novemberprognosen, medan överskottet för 2012
reviderades ned något till 68 från 78 miljarder kronor. Statsskulden väntas nu
falla till 30 procent av BNP redan i år och vidare till 27 procent 2012. Om
Riksgäldens finansiella tillgångar räknas in blir statskulden 28 procent av BNP
i år och 25 procent 2012.

Prognosjusteringen förklaras delvis av att staten har sålt aktier tidigare än
väntat, men främst av att den ekonomiska utvecklingen blir starkare än vad
Riksgälden räknade med i november.

Knut Hallberg, analytiker på Swedbank, konstaterade att justering av
lånebehovsprognosen blev ännu större än vad han hade antagit i vad han uppfattat
som en optimistisk prognos.

“Det känns som de har tagit i extra mycket, de har tagit den förbättring som har
skett sedan i november och dragit den i tangentens riktning”, sade han.

Riksgälden fortsätter att vårda marknaden för nominella statsobligationer, men
tvingas ändå att sänka emissionsvolymen med 8 miljarder kronor i år och 16
miljarder kronor 2012. Riksgälden kommer nu att se över vad som kan göras för
att säkra likviditeten i statsobligationsmarknaden på sikt när statsskulden
minskar.

Knut Hallberg konstaterade att det kommer att behövas politiska beslut för att
Riksgälden ska kunna fortsätta att låna när det inte behövs för att finansiera
underskott och förfallande lån. Det kan möjligen leda till hårda debatter givet
att regeringen samtidigt vill sälja aktieinnehav i statliga bolag, vilket
ytterligare minskar lånebehovet.

Det kan vara mycket viktigt att Riksgälden håller igång “infrastrukturen” för
statsobligationsmarknaden även under potentiellt längre överskottsperioder. Om
investerare börjar oroa sig för likviditeten i marknaden kan räntekostnaden per
krona som staten lånar stiga. Knut Hallberg tror dock att Riksgälden klarar att
parera sådana risker.

“Mitt intryck är att Riksgälden är lyhörda för marknadens behov”, sade han.

Utöver diskussioner om tillgångsförvaltning av överskottspengarna tror Knut
Hallberg att regeringen kommer att överväga att initiera
infrastruktursatsningar, där staten står för finansieringen, som ett sätt att
underlätta för Riksgälden att säkra likviditet på statsobligationsmarknaden.

Trots att nettolånebehovet i år justeras med 81 miljarder justeras
bruttolånebehovet endast 10 miljarder, och marginalen däremellan landar till
stor del i kassabehållning.

Riksgälden värjer sig mot påståenden om att det betyder att den “lånar långt och
placerar kort”, men Knut Hallberg konstaterar att korta placeringar från
Riksgälden, med likvider från aktieförsäljningar i Nordea och Teliasonera, redan
verkar ha hjälpt till att minska de så kallade TED-spreadarna, ränteskillnaden
mellan interbanklån och räntan på statsskuldväxlar med motsvarande löptider.

Riksgäldens likviditetsöverskott ser därmed ut att kunna bidra till att dämpa
uppgången i de rörliga boräntorna något genom att minska kostnaderna för
bolåneinstitutens korta finansiering.

“Riksbanken kommer ju att fortsätta att höja räntan, men det här kan bidra till
att boräntorna åtminstone inte fortsätter att stiga mer än reporäntan”, sade
Knut Hallberg.

Han ser också förutsättningar för att även bolåneräntor med längre löptider kan
gynnas något när investerare väljer att söka sig längre ut på räntekurvan för
att få bättre avkastning.

Nordea spår i en ny konjunkturprognos att svensk BNP växer med 4,7 procent i år
och 2,3 procent nästa år. Arbetslösheten spås sjunka till 6,8 procent nästa år,
och det står klart att resursläget blir alltmer ansträngt. Problemen med
flaskhalsar på arbetsmarknaden ökar och det finns ett behov av att strama åt
enligt Nordea, som spår att Riksbanken har höjt reporäntan till 2,50 procent i
slutet av året och till 3,25 procent i slutet av 2012.

Vid stängning på onsdagen hade svenska statsobligationsräntor sjunkit 4-9
punkter, tioårsräntan ner 8 punkter, till 2,96 procent, medan räntegapet mot den
tyska motsvarigheten hade vidgats till -14 punkter (-7).

Kronan gynnade också av beskeden om de starka svenska statsfinanserna och av
köpintresset på svenska statspapper. Vid stängning hade euron försvagats 2 öre
mot kronan, till 8:98, medan dollarn hade försvagats 5 öre, till 6:31. TCW-index
sjönk till 120,58 (121,09).

Europeiska statspappersräntor handlades marginellt lägre på onsdagen än på
tisdagen medan euron handlades något högre mot dollarn, även om en större
uppgång under nattens handel till del gröptes ur i eftermiddagens handel.

Huvudpunkt på onsdagens Europaagenda var protokollet från Bank of Englands
policymöte den 5 maj, som inte innehöll några förändringar i antalet
reservanter, och samtidigt kom arbetslösheten för april in högre än väntat.
Brittiska räntor reagerade inte nämnvärt.

Majoriteten i BOE:s policykommitté uppgav att en höjning av styrräntan i
nuvarande omständigheter skulle kunna påverka konsumenternas förtroende negativ.

“Om nedåtriskerna mot hushållens konsumtion skulle förverkligas kan en räntebana
som är lägre än vad som nu indikeras av marknadspriserna kunna bli lämplig”,
står det i protokollet.

Amerikanska statspappersräntor med längre löptider handlades ned efter den
svenska marknadens stängning på tisdagen och på onsdagsförmiddagen. Tioårsräntan
handlades som lägst till 3,089 procent, den lägsta nivån sedan december, men
vände sedan uppåt i den inledande USA-handeln.

Analytiker blickade fram mot protokollet från Fomc-mötet den 26-27 april, som
publiceras på onsdagskvällen, som väntas bekräfta bilden av att den amerikanska
centralbanken inte har någon brådska att höja styrräntan.

Fedchefen i St Louis, James Bullard, upprepade dock i en intervju med Bloomberg
TV att tycker att det är rimligt att vänta sig en åtstramning mot slutet av
2011.

“Vi är i en ganska bra position nu när QE2 närmar sig slutet. Jag tror
fortfarande det är rimligt att förvänta sig åtstramningar vid slutet av året”,
sade James Bullard, som inte röstar i Fomc i år.

Vid den svenska marknadens stängning noterade den amerikanska tioårsräntan till
3,14 procent, 2 punkter högre än vid samma tid på tisdagen.

Bild: (C) tony740607—Fotolia.com

Share.

About Author

This article was written, or published, by a member of the HedgeNordic editorial team.

Leave A Reply

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.