Oron på finansmarknaden intensifierades under tredje kvartalet 2011. Bakom den låg enorma statsskulder i några av EU-länderna och turbulens i världsekonomin. Svenska statsfinanser var dock fortsatt goda och räntan på svenska statsobligationer sjönk under perioden. Den svenska marknadsvärderade statsskulden ökade från 1 280 till 1 318 miljarder kronor. Detta trots att förfallet av svenska statspapper under kvartalet var 60 miljarder kronor större än nyemissionen.

Stockholmsbörsen föll med 20 procent under tredje kvartalet och svenska och utländska investerare övergick till säkrare placeringar i form av räntebärande värdepapper. Under kvartalet placerade och ökade investerare sina innehav i svenska certifikat och obligationer. Bank och bostadsinstituts emitterade certifikat och obligationer minus förfallna certifikat och obligationer var 132 miljarder kronor. Bankerna emitterade framför allt certifikat och bostadsinstituten obligationer. Merparten av dessa förvärvades av utländska placerare.

Bankers och bostadsinstituts räntebärande värdepapper, transaktioner, Mdkr 

Hushållen har hållit igen under kvartalet och det finansiella sparandet låg på måttliga 0,3 miljarder kronor, att jämföra med motsvarande kvartal 2010 då sparandet var negativt, minus 26 miljarder kronor. Hushållens sparande uppvisar stor säsongsvariation. Andra kvartalet påverkas bland annat av aktieutdelningar. Tredje kvartalet tar många semester och då spenderas det. Vid en analys av enbart det tredje kvartalet syns en nedåtgående trend mellan 2006 och 2010. Hushållen spenderade då mer än de fått i inkomst. I år bröts det mönstret då sparandet var positivt.

Hushållen sålde aktier och fondandelar för knappt 10 miljarder och ökade sparandet i den tryggare sparformen bankinlåning med 28 miljarder kronor.

Definitioner och förklaringar

• • Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i sparande och förmögenhet för olika samhällssektorer. Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. I de icke-finansiella nationalräkenskaperna beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de icke-finansiella nationalräkenskaperna bygger på olika källor, vilket ger upphov till skillnader.
• • Hushållssektorns finansiella sparande och förmögenhet skiljer sig åt mellan Finansräkenskaperna och SCB:s Sparbarometer. I Finansräkenskaperna ingår även periodiseringar av skatter och sociala avgifter. Dessutom redovisas Finansräkenskapernas uppgifter inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO).