BRYSSEL (Direkt) EU-kommissionen föreslog på torsdagen en skärpning av regleringen av värdepappershandel för att omfatta fler handelsplatser och ny teknik.

Kommissionen föreslog också straffrättsliga påföljder för insiderhandel och marknadsmanipulering.

Kommissionären för inre marknaden Michel Barnier presenterade förslagen vid en presskonferens.

“Krisen var en otrevlig påminnelse hur komplexa och ogenomträngliga vissa finansiella aktiviteter har blivit. Det måste ändras. Dagens förslag kommer att leda till bättre, säkrare och öppnare finansmarknader”, sade han.

Förslagen kommer efter översyner av dels Mifid (marknader i finansiella instrument-direktivet) och dels marknadsmissbruksdirektivet.

Mifid-översynen utvidgar regleringen till alla former av handelsplattformar, inklusive standardiserade derivatkontrakt. (Tidigare omfattades bara multilaterala handelsplatser.) I princip ska all handel omfattas annat än mot egen bok.

Samma krav på transparens ska gälla oavsett plattform. Krav på ökad transparens ska införas för obligationer, derivat och strukturerade produkter. Kraven på transparens varierar dock mellan olika finansinstrument.

Robothandel, som högfrekvenshandel, ska få ett auktorisationssystem eftersom denna handel kan medföra systemrisker, ansåg kommissionen. Handlare måste ha tillräckligt med likviditet för att kunna handla kontinuerligt (dock utan att behöva vara market makers). Konkurrensen ska också öka i tjänster efter handeln, som clearing.

Vidare ska tillsynen förbättras. Myndigheter ska kunna förbjuda produkter, tjänster och praxis som hotar investerarskyddet eller den finansiella stabiliteten.

Tillsynsmyndigheter ska även kunna införa begränsningar i handlares positioner för att minska överdriven volatilitet.

Finansinstitut från länder utanför EU, med USA som viktigaste land, ska få tillträde till EU:s inre marknad om landet har en jämförbar lagstiftning. En övergångsperiod på tre-fyra år ska underlätta övergången.

Kostnaden i EU för förslaget beräknas till mellan 512 och 732 miljoner euro som engångskostnad, och sedan 312 till 586 miljoner euro varje år, enligt kommissionen.

Mifid-direktivet antogs 2004 och EU-länderna införde lagstiftningen 2007. Syftet var att bryta de traditionella börsernas monopol och öka konkurrensen på finansmarknaden.

Översynen av marknadsmissbruksdirektivet inför krav på straffrättslig påföljd i EU-länderna. För närvarande saknar Bulgarien och Finland helt eller delvis straff för insiderhandel. För marknadsmissbruk saknar Bulgarien, Slovakien och Österrike straffpåföljd.

Påföljdens storlek bestäms nationellt, men ska vara “effektiv, proportionerlig och avskräckande”.

“Idag skiljer det för mycket på sanktionerna för marknadsmissbruk. De har inte tillräckligt avskräckande effekt”, sade Michel Barnier.

Omfattningen av regleringen mot marknadsmissbruk utvidgas nu till att även gälla råvaror och råvaruderivat.

Utsläppsrätter i EU:s handelssystem har definierats som finansiella produkter för att straff ska kunna utmätas vid behov. Bedrägerier har ägt rum mot utsläppsrättssystemet.

De första reaktionerna från Europaparlamentet var positiva.

Det ekonomiska utskottets ordförande Sharon Bowles, brittisk liberal, välkomnade att förslagen införde en sammanhållen rapportering om handeln (consolidated tape).

Robert Goebbles, socialdemokrat från Luxemburg, välkomnade att kommissionen vill åtgärda spekulation på livsmedelsmarknaden.

“Vi måste också begränsa hastigheten i handeln för att tydliggöra det verkliga priset på de handlade instrumenten. Ett alternativ kunde vara att helt förbjuda höghastighetshandel”, sade han.

Bild: (C) charles-taylor—Fotolia.com