STOCKHOLM (Direkt) Den svenska ekonomin drabbades hårt av inbromsningen i den globala ekonomin i slutet av 2011. Tillväxten väntas bli måttlig i år för att därefter öka 2013 med stöd av starkare global handel.
Inflationen väntas bli låg vilket innebär att penningpolitiken bör förbli expansiv, och det finns utrymme för diskretionära budgetåtgärder om den ekonomiska utvecklingen skulle bli svagare än väntat.
Det skriver OECD, industriländernas ekonomiska samarbetsorganisation, i
vårprognosen, Economic Outlook, som presenterades på tisdagen.
OECD räknar med att Sveriges BNP växer 0,6 procent 2012 och 2,8 procent år 2013. I höstprognosen såg OECD att BNP skulle öka med 1,3 procent under 2012 och med 2,3 procent 2013.
OECD räknar med att arbetslösheten kommer att uppgå till 7,6 procent i år och nästa år.
Inflationstakten, mätt som KPI, väntas uppgå till 1,4 procent 2012 och 1,7 procent 2013.
Det offentliga finansiella sparandet väntas uppgå till-0,3 procent av BNP i år och +0,3 procent nästa år.
OECD noterar att det syns tecken på att den svenska ekonomin nu kan ha bottnat ur, konfidensindikatorer för hushåll och företag har börjat vända upp och exporten ökar igen efter nedgången i slutet av 2011.
Resursutnyttjandet har sjunkit och kärninflationen har samtidigt sjunkit “väl under” 2 procent. Samtidigt pekar de framförhandlade löneavtalen mot en relativt stark löneökningstakt, vilket kan stödja hushållsinkomsterna.
För att minska risken för att arbetslösheten biter sig fast på höga nivåer anser OECD att det är viktigt att de pågående förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter och planerna på sänkta arbetsgivaravgifter för vissa grupper gör framsteg och leder till lägre trösklar för inträde på arbetsmarknaden.
OECD noterar att regeringen har annonserat att den kommer att fortsätta att bygga upp säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna för att klara att hantera konsekvenser av en eventuell försämring i eurokrisen.
“Om aktiviteten skulle försvagas mer än väntat bör Sveriges fiskala utrymme användas för att erbjuda diskretionära stimulanser”, skriver OECD.
OECD ser risker på såväl upp- som nedsidan mot de nya Sverigeprognoserna; på uppsidan finns en möjlighet att förbättringen i konkurrenskraften kan gå snabbare om produktiviteten återhämtar sig snabbare än väntat, vilket skulle lyfta exporten.
På nedsidan är risken framför allt att huspriserna kan sjunka kraftigt i en period med stigande arbetslöshet. Det kan leda till att hushållen ökar sitt sparande och minskar konsumtionen.
I rapporten pekar OECD vidare ut Sverige som ett av ett antal länder där
bostadspriserna för närvarande är “mycket höga i förhållande till hyresnivåer och inkomster, vilket pekar mot en möjlig priskorrektion vid någon punkt”.
Övriga länder där bostadspriserna enligt OECD är “mycket höga” är Kanada, Belgien, Frankrike, Australien och Norge.
Bild: (C) shutterstock—Kheng Guan Toh
