STOCKHOLM (Direkt) Svenska statspappersräntor öppnar tisdagens handel på 2-3 punkter lägre nivåer än på måndagen. Kronan handlas något starkare mot euron än på måndagen, men svagare än de 9:125 som noterads som lägst under nattens
handel.
Finansminister Anders Borg baserar regeringens budget på att Riksbanken kommer att sänka reporäntan till 1,5 procent i början av 2012, från dagens 2,00 procent. Antagandet motiveras med att den underliggande inflationen är lägre än
inflationsmålet 2 procent under hela prognosperioden.
Vid utgången av 2013 antas reporäntan åter ha höjts till 2,00 procent, och därefter bedöms reporäntan nå “normala nivåer” i slutet av 2015, vilket är ett år tidigare än resursutnyttjandet i ekonomin som helhet är normalt, enligt regeringens prognoser.
I en alternativprognos med en svagare internationell utveckling skissar regeringen på att Riksbanken sänker reporäntan till 0,50 procent redan till årsskiftet, och vidare till 0,25 procent 2012. I detta scenario antar regeringen att Sveriges BNP sjunker 1,5 procent 2012 för att därefter stiga 2,3 procent 2013.
Regeringens ekonomiska prognoser är i huvudscenariot till största delen oförändrade jämfört med beskeden vid Harpsundsmötet i augusti, vilket innebäratt finansdepartementet räknar med att BNP-tillväxten dämpas till 1,3 procent 2012 från 4,1 procent i år. 2013 väntas tillväxttakten öka till 3,5 procent.
Finansdepartementet skriver i ett pressmeddelande att regeringen med årets budget tar “ansvar för Sverige i en turbulent tid”. För att motverka krisens effekter, förbättra långsiktiga förutsättningar för jobb och tillväxt samt förstärka välfärden föreslås åtgärder för sammanlagt 15 respektive 17,3 miljarder kronor 2012 och 2013
“Då finns samtidigt säkerhetsmarginaler i de offentliga finanserna för att säkra att Sverige kan hantera en ännu sämre utveckling om skuldkrisen blir djup och långvarig med stora effekter på den svenska ekonomin”, skriver finansdepartementet.
De åtgärder som regeringen satsar på i budgeten är i stora drag de som har annonserats i förväg, och man lägger också in en ambition att höja kapitaltäckningskraven för bankerna “för att dels minska riskerna för fallisemang, dels minska skattebetalarnas kostnader”.
Regeringen bedömer samtidigt att de ser utrymme för fortsatta reformambitioner under mandatperioden, och om det ekonomiska läget tillåter ska regeringen prioritera ett femte steg i jobbskatteavdraget, sänkt skatt för pensionärer, höjd gräns för statlig inkomstskatt samt fortsatt förbättringar av företagsklimat och villkor för företagande, investeringar och sysselsättning.
Swedbanksekonomen Magnus Alvesson skriver i en snabbkommentar på budgeten att regeringen har valt en “vänta-och-se” strategi med argumentet att skapa manöverutrymme om den internationella krisen fördjupas. Han anser att mot bakgrund av den svaga utvecklingen, och relativt sett mycket starka statsfinanser, finns det skäl att föra en mer expansiv finanspolitik.
“Värdet av ett överskott i de offentliga finanserna kan ifrågasättas när den reala ekonomin knäar. I stället borde det satsas på en tillfällig utbyggnad av arbetsmarknadsutbildning och investeringar. Om man dessutom avser att genomföra ytterligare skattesänkningar är det bättre att göra det tidigare än att vänta tills konjunkturen åter tar fart”, skriver Magnus Alvesson.
Den svenska makroagenda fortsätter närmast med protokollet från Riksbankens penningpolitiska möte den 6 september, klockan 9.30. Beslutet att lämna reporäntan oförändrad fattades av en enig direktion, det första eniga räntebeslutet sedan april 2010. Protokollet kommer studeras för eventuella inblickar om huruvida det eniga beslutet var ett resultat av en kompromiss, och om någon/några ledamöter egentligen hade velat höja eller sänka räntan.
Klockan 9.30 publicerar också SCB reviderade BNP-data för det andra kvartalet. Enligt snabbversionen, från den 29 juli, steg BNP 5,3 procent jämfört med andra kvartalet 2010, och med 1,0 procent jämfört med första kvartalet. Enligt SME Direkts prognosenkät väntas analytiker att BNP-statistiken nu kommer att revideras ner till +5,1 respektive +0,8 procent.
De globala finansmarknaderna fortsatte att präglas av den europeiska skuldkrisen efter den svenska marknadens stängning på måndagen. Ett visst hopp väcktes av vissa försiktigt positiva kommentarer om “produktiva” diskussioner mellan det grekiska finansdepartementet och den långivande internationella trojkan. På tisdagsmorgonen ska trojkans tekniska experter fortsätta sitt arbete i Aten, och i kväll fortsätter konferenssamtalen med trojkans ledare.
Signalerna från Grekland ledde till en viss återhämtning på Wall Street, och euron tog tillbaka förlorad mark. Men i den inledande Asienhandeln på tisdagen pressade euron åter nedåt efter att Standard & Poor’s meddelat att de sänker Italiens kreditbetyg på kort och lång sikt med ett stag, till A/A-1. Utsikterna beskrivs som fortsatt negativa.
S&P motiverar betygsåtgärden med försvagade ekonomiska tillväxtutsikter och att ett bräckligt politiskt får svårt att svara på de ekonomiska utmaningarna.
Marknadsaktörer hade börjat förbereda sig på att Italiens kreditbetyg riskerade en sänkning, men förväntningarna pekade mot att det skulle vara Moody´s som skulle vara först ut. Beskedet att Standard & Poor’s kom före blev därmed delvis en överraskning
Senare på tisdagen rapporterade också Reuters att en stor statlig kinesisk bank, som är market maker på den kinesiska valutamarknaden, har stoppat handeln med valutaterminer och swapar med en rad europeiska banker på grund av oro för statsskuldkrisen.
Enligt uppgifter till 4Cast kan det vara Bank of China som blev första kinesiska bank som stoppade handel med europeiska banker, och de befarade att det skulle leda till att andra kinesiska banker följde efter. Reuters rapporterade senare att en andra kinesisk bank stoppar handel i yuanränteswapar med vissa europeiska banker.
På måndagskvällen rapporterade vidare den grekiska tidningen Kathimerini uppgifter om att Greklands premiärminister Giorgos Papandreou överväger en folkomröstning om huruvida landet ska kvarstå i euroområdet eller inte. Detta för att ge regeringen mandat för de åtstramningsåtgärder som de internationella kreditgivarna kräver.
Statspappersräntorna i europeiska kärnländersjunker 3-5 punkter i den tidiga Europahandeln på tisdagen medan italienska räntor stiger 14-22 punkter, mest i kortare löptider. Grekiska räntor ställs upp markant i korta löptider men noteras nära oförändrat i längre löptider.
Tisdagens internationella agenda bjuder bland annat på det tyska ZEW-indexet, konfidensindex för finansmarknadsaktörer, i september. Enligt Bloomberg News enkät väntas indexet ha sjunkit ytterligare, till -45,0 från -37,6 i augusti.
Klockan 14.30 kommer statistik över bostadsbyggandet i USA i augusti, som väntas ha sjunkit -2,3 procent. Klockan 15.00 publicerar Internationella valutafonden, IMF, sin höstprognos om den globala ekonomiska utvecklingen.
Bild: (C) AlienCat—Fotolia.com
