Stockholm (HedgeFonder.nu) – Hans-Olov Bornemann berättar om en tågresa han gjorde 2005 tillsammans med sina kollegor i SEB Global Quant Team för att åka skidor i norra Sverige och kombinera arbete med nöje. På den sju timmar långa tågresan hade teamet bestämt sig för att besvara två frågor: “Vad är viktigt när man investerar pengar?” samt ”Hur ser den ultimata fonden ut?”. Resultatet av den tågresan blev en jättesuccé bland nordiska hedgefonder: SEB Asset Selection fonden. Idag har teamet om fem personer under ledning av Hans-Olov 1,4 miljarder euro under förvaltning i sin flaggskeppsfond och tillhör därmed en av en av största hedgefonderna i världen. I den skakiga marknaden under augusti var nettoinflödet till fonden jättelika 150 miljoner euro.
Fonden startade sin verksamhet den 6 oktober 2006 och har sedan starten gett en genomsnittlig avkastning per år på 7,8%. Hittills i år är fonden upp +4,0%. Under 2008 steg fonden med 25%. Fonden har ett volatilitetsmål på 10% mätt såsom ett snitt över tre till fem år, vilket man har prickat in exakt. Korrelation till MSCI World är så låg som -0,15 och till räntebärande tillgångar, representerat av JP Morgan Global Government Bond Index, är den +0,16.
“SEB Asset Selection fonden kan placeras i det trendföljande, trendidentifierande facket”, berättar Hans-Olov Bornemann. Enkelt uttryckt skannar ett egenutvecklat kvantitativt system av den globala finansmarknaden efter affärsmöjligheter. “Närmare bestämt är det en modell som använder sig av fundamentala faktorer, tekniska faktorer och behavioral finance-faktorer. Ju fler förklaringsvariabler vi kan tillämpa, desto bättre blir prognosen”.
Fondens olika positioner är i huvudsak spridda över aktieindexterminer, ränte- och valutaterminer. Till skillnad från många andra Managed Futures-fonder eller CTAs (Commodity Trading Advisors), investerar inte SEB Asset Selection i enskilda råvaruterminer. Exponering mot råvarumarknaderna får man genom Goldman Sachs Commodity Index, men råvaror står endast för ungefär 5% av den långsiktiga riskbudgeten. Fonden är registrerad i Luxemburg under UCITS-regelverket, som begränsar fonders investeringar i råvaror . Över lag verkar Hans-Olov övertygad om att det europeiska intitiativet med riktning mot UCITS-reglering kommer att vara en bra sak för marknaden och investerarna. “Det öppnar dörren även för den breda allmänheten att investera i hedgefonder. I Sverige har privatpersoner fått investera i hedgefonder under lång tid, men ute i Europa har man först fått göra det i och med UCITS III lagstiftningen som kom för några år sedan. Fördelarna väger tyngre än begränsningarna.”
På frågan varför Sverige var så långt före många andra europeiska marknader med att investera i hedgefonder, gav han oss tre huvudorsaker. För det första lyckades svenska staten ”tajma” början på en fantastisk börsperiod, när den 1978 respektive 1984 införde skattesubventionerat sparande i mer riskfyllda placeringsalternativ såsom aktiesparfonder liksom allemansfonder. För det andra fick den svenska börsen en sagolik draghjälp av devalveringarna 1977, 1981, 1982 samt den kraftiga deprecieringen av kronan 1992 när Sverige övergick till flytande växelkurs. Sist men inte minst var det viktigt att de svenska tillsynsmyndigheterna redan 1996 tillät att fondbolag fick starta hedgefonder och att privatpersoner fick investera i dessa.
Även om svenskar har en högre andel av sitt sparande i hedgefonder än privatpersoner i andra europeiska länder har, så är det ändå en förvånansvärt låg andel med tanke på att hedgefonder gång på gång lyckats slå de traditionella aktie- och blandfonderna. Att förlita sig på att aktiemarknaden ska stiga i värde har inte fungerat de senaste tio åren och kommer sannolikt inte att fungera de närmaste tio åren heller då skuldbergen skall betas av.
Så, vad är det egentligen som är viktigt när man investerar pengar och hur borde den ultimata fonden se ut? Vi kommer till dessa frågor i vår nästa artikel med Hans-Olov. Han och hans Global Quant Team har funderat en hel del kring dessa frågor.
