Hushållens förmögenhet något lägre

(Statistiska centralbyrån, SCB) – Hushållens finansiella förmögenhet minskade första kvartalet 2011 efter föregående kvartals toppnotering. Vid första kvartalets slut uppgick hushållens förmögenhet till 3 756 miljarder, en minskning med 25 miljarder. En bidragande orsak var den svagt negativa svenska börsutvecklingen.

Hushållens finansiella förmögenhet, det vill säga finansiella tillgångar minus skulder, har vuxit påtagligt de senaste femton åren. Framförallt är det hushållens aktierelaterade tillgångar som har ökat betydligt i värde. Förmögenheten minskade kraftigt i samband med finanskrisen men har sedan dess successivt ökat. Vid slutet av 2010 hade förmögenheten inte bara återhämtat nedgången utan även stigit till det högsta värdet någonsin. Under första kvartalet 2011 har däremot hushållens finansiella förmögenhet minskat med 25 miljarder och uppgick till totalt 3 756 miljarder vid utgången av kvartalet.

Negativt sparande för hushållen

Hushållens finansiella sparande, transaktioner i tillgångar minus transaktioner i skulder, var negativt första kvartalet 2011, minus 6 miljarder. Under de senaste femton åren har hushållens finansiella sparande aldrig uppvisat ett negativt sparande under första kvartalet.

Hushållen nettosålde, köp minus försäljning, både obligationer och fonder under första kvartalet. Nettoförsäljningen av obligationer, som pågått under fem kvartal i rad, uppgick detta kvartal till 9 miljarder. Svenska fonder nettosåldes för 5 miljarder, av vilket merparten var i aktiefonder. Samtidigt nettoköpte hushållen svenska noterade aktier för 6 miljarder.

Hushållen ökade sina lån i banker och bostadsinstitut med 30 miljarder under första kvartalet. Låneökningen har inte varit så låg sedan första kvartalet 2005. Hushållens totala låneskuld till banker och bostadsinstitut uppgick i slutet av första kvartalet till 2 449 miljarder, vilket motsvarar 84 procent av hushållens totala skulder.

Icke-finansiella företagen lånade mer

Monetära finansinstitut som bl.a. innefattar banker, bostadsinstitut och finansbolag ökade sin nettoutlåning till icke-finansiella företag första kvartalet till 39 miljarder. Det är den högsta nivån sedan fjärde kvartalet 2008. Mellan tredje kvartalet 2009 och tredje kvartalet 2010 var den årliga tillväxttakten för nettoutlåningen negativ, vilket innebär att utlåningsstocken minskade. Att utlåningen nu har återgått till de nivåer som rådde innan finanskrisen kan förklaras med växande investeringar i näringslivet.

Statens sparande kraftigt positivt

Statens finansiella sparande uppgick till 58 miljarder första kvartalet 2011, vilket är ovanligt högt. Under första kvartalet förföll stora poster av statsobligationer och statskuldväxlar och behovet av nyupplåning märktes inte av.

Den marknadsvärderade statsskulden uppgick vid utgången av första kvartalet till 1 224 miljarder, vilket motsvarar 37 procent av BNP. Statsskulden minskade första kvartalet 2011 med 49 miljarder.

Definitioner och förklaringar
Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i sparande och förmögenhet för olika samhällssektorer. Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och transaktioner i skulder. I de icke-finansiella nationalräkenskaperna beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de icke-finansiella nationalräkenskaperna bygger på olika källor, vilket ger upphov till skillnader.
Hushållssektorns finansiella sparande och förmögenhet skiljer sig åt mellan Finansräkenskaperna och SCB:s Sparbarometer. I Finansräkenskaperna ingår även periodiseringar av skatter och sociala avgifter. Dessutom redovisas Finansräkenskapernas uppgifter inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO).

Bild: (C) Ltony740607—Fotolia.com

Share.

About Author

This article was written, or published, by a member of the HedgeNordic editorial team.

Leave A Reply

Time limit is exhausted. Please reload CAPTCHA.