Nordiska hedgefondsförvaltare om grekiska valet

Stockholm (HedgeFonder.nu) – Under flera veckor och månader har vår uppmärksamhet riktats mot Grekland och det har blivit något av en spjutspets som pekar på de problem moderna regeringar och stater står inför. De otroligt tuffa besparingsprogram som tvingats på det grekiska folket skapade näst intill folkligt uppror och har fått landet på knä. Och förutom att kasta sten och vilda protester, visade självaste demokratins födelseplats för världen vad de tyckte om detta i ett första parlamentsval i maj. Extremistpartiet blev populära och de etablerade partierna misslyckades med att bilda regering. Nyval blev nödvändigt och det grekiska folket gick återigen till valurnorna.

Mer än en vecka har gått sedan senaste valet i Grekland den 17:e juni åter styrde in landet på en pro-Europeisk riktning. En koalitionsregering bildades på endast tre dagar. Ett omedelbart hot för en “Drachmageddon” verkar vara avvärjt, men Greklands problem – och följaktligen även Europas och Eurons – är det inte. Men är det bara historiens ironi att det skulle bli Tyskland som sparkade ut Grekland ur fotbolls-EM 2012, med självaste förbundskansler Angela Merkel som hejaklack på läktarna.

Vi bjöd in nordiska hedgefondförvaltare att sända oss sina tankar om Grekland, valen, Europa, Euroländerna och Euron, effekterna på den globala ekonomin och hur vägen framåt kan se ut.

Förvaltarnas kommentarer publiceras så som vi fick dem, oredigerade och okommenterade. Nedan följer vad de hade att säga:

Morten E. Astrup,Founding Partner – Storm Capital Management Ltd.

“Nu när Grekland troligen blir “räddat” igen bidrar det sannolikt till att det blir tryckt stora mängder Euro. Resultatet blir en lägre Eurokurs och ett mer konkurrenskraftigt Europa. De nordiska valutorna har en tendens att följa Euron vilket gör att Eurokrisen kommer påverka nordiskt näringsliv positivt i ett globalt perspektiv -på lång sikt. På kort sikt är bilden däremot mer osäker.”

—

Henrik Ekenberg, VD – Finansium  AB

Resultatet av valet i Grekland den 17 Juni 2012 var förväntat och positivt för ett sargat euroland och en utsatt världsekonomi. Tyvärr för världsekonomin är Grekland förmodligen inte det största problemet som ligger framför oss.

Både Italien och Spanien har stora ekonomiska problem och deras respektive ekonomier är för stora för att kunna hanteras på liknande sätt som de mindre länderna Grekland, Portugal och Irland.

Osäkerheten späs på av att den nyvalde Franska presidenten Francois Hollande uttalar andra åsikter om hur skuldkrisen skall lösas, än vad den tyske förbundskanslern Angela Merkel ger uttryck för.

Och Europa är knappast ensamma. USA har stora problem med en växande skuldbörda och världens 4:e största ekonomi, Indien, har blivit negraderad till negative av kreditvärderingsinstitutet Fitch och riskerar att bli nergraderad även av kreditvärderingsinstitutet Standard & Poors.

Sommaren kommer att bli spännande och världens alla traders och tradingsystem kommer att utsättas för hårda prövningar.

—

 Stefan Daberius, CIO – SEB Hedge Fixed Income

—

Stephen Issacs, Chairman of the Investment Committe – Alvine Capital

Utfallet från valet i Grekland var i stort sett väntat av marknaden. Så när marknaderna öppnade på måndag tog de ett skutt upp, men föll snabbt tillbaka. Då existerande statsskuld redan har omstrukturerats och europeiska bankers exponering har fallit kraftigt, är utvecklingen i Grekland av mindre betydelse.

Marknaden fokuserar mer på den svaga ekonomiska statistiken från Europa och det är inte längre enbart södra europa som befinner sig i recession. Så länge ekonomisk data fortsätter att vara svag så kommer marknad att oroa sig för det europeiska projektet. Alla väntar på att den europeiska centralbanken kommer att rädda situationen genom att agera som slutlig centralbank för hela europa.

 —

Keith Wade, chefsekonom och strateg – Schroders

<img class="size-full wp-image-10427 alignleft" title="Keith-Wade schroders" alt="" src="/wp-content/uploads/2012/06/Keith-Wade-schroders.jpg" alt="" width="142" height="142" />Det var det resultat marknaden önskade, men lättnaden blev kortvarig. Efter ett initialt rally har aktiekurserna åter fallit. Grekland förväntas nu kunna forma en regering, en koalition ledd av Ny Demokrati, och kan kanske få vissa lättnader i villkoren för stödpaketet. Framstegen kommer troligen inte att ske utan komplikationer, och det skulle inte förvåna oss om landets medlemskap i valutaunionen åter skulle ifrågasättas, speciellt som ekonomin säkerligen kommer att fortsätta djupt försjunken i recession och det parti som har drivkraft i Grekland är Syriza som motsäger sig alla åtstramningar. Partiet vann ytterligare under veckoslutet och är nu det ledande oppositionspartiet. Dessutom kommer trojkan att vara ovillig att lova Grekland alltför mycket, eftersom man vet att Irland och Portugal kommer att bevaka diskussionerna noga och jämföra med villkoren för sina egna stödpaket. Grekland kan dock hanteras kortsiktigt om den politiska viljan finns för att ge ekonomiskt stöd. Samma sak kan inte sägas om Spanien, där räntan på tioårsobligationerna nu har stigit till över 7 %. Ännu mer oroande är de stigande korta räntorna, spanska tvååriga statsobligationer handlas nu till nästan 5,5 %. Helt klart är sådana räntor på statsobligationer en omöjlig väg framåt, med lånekostnader som är klart högre än den ekonomiska tillväxten. Vi avvaktar resultaten av den oberoende utvärderingen av bankernas förluster som kommer senare under veckan. Den kommer att ge en klarare idé om hur mycket som krävs för att rekapitalisera de spanska bankerna. Det man fruktar är att detta kommer att föra den spanska statsskulden i förhållande till BNP till nästan 90 %. Spaniens verkliga problem är tillväxten, och vi fortsätter att ha åsikten att kombinationen av fiskala åtstramningar, reformer på arbetsmarknaden och rekapitalisering av bankerna innebär att tillväxten blir fortsatt svag, och att det därför finns fortsatt risk att ett stödpaket kommer att krävas för eurozonens fjärde största ekonomi. Med tanke på att den spanska ekonomin är dubbelt så stor som Portugals, Irlands och Greklands ekonomier tillsammans, är det troligt att ett stödpaket skulle kräva en stor del av den Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM), beräknad till cirka 500 miljarder euro. Efter valresultatet i Grekland måste vi nu omvärdera vår åsikt om en ”Grexit” under tredje kvartalet. Testet på kort sikt blir om den nya regeringen kan förhandla fram ett utökat stödpaket genom vilket ekonomin blir budgetmässigt stabilare på längre sikt och delar av åtstramningarna kan skjutas fram. Vissa statliga ingripanden (dvs. avskrivningar av lån från EU-regeringar) kan också komma att behövas. Ett sätt att mäta framgången är att se om kapitalflykten från landet upphör. Det är dock inte alls enkelt, och det är möjligt att Grekland kanske bara har fördröjt processen men inte kan undvika att lämna euron.

—

André Havas, Head of Investor Relations – Optimized Portfolio Management Stockholm AB

Grekland och de senaste parlamentsvalen visar på nytt vilken prekär situation delar av Europa befinner sig i. Vi lever i en verklighet av låg och i vissa fall ingen ekonomisk tillväxt samtidigt som lagstiftare och politiker vill begränsa svängrummen för finansiella aktörer att kunna operera på ett affärsmässigt sätt förutom att blidka ökade regelverk kring kapitalanvändningen. Grekland och dess drama är det klaraste beviset på ett politiskt misslyckande och det finns inga stimulanspaket på så sätt som de är villkorade idag som kan få en ekonomi på fötter igen. Genom historien har ekonomisk tillväxt och ekonomisk liberalism fungerat som bidragsgivare till välstånd och en växande ekonomi, inte missriktade stimulanser eller åtstramningspaket. Risken är överhängande för en lång och utdragen kris på stadsfinansiell nivå som kommer bidra till fortsatt volatilitet i riskfyllda tillgångsklasser. För den selektiva och långsiktiga investeraren så bereder dagens situation goda möjligheter att finna goda placeringar in stressade krediter, lån och företagsfinansiering utanför bankers balansräkningar.

 —

Gustav Gennow, VD, Inscap AB

Grekiskt val, eurokris, tågobligationer och holländsk tulpanbubbla – alla ekonomiska kriser  är olika i detalj men dess ekonomiska implikationer så som minskade skatteintäkter, arbetslöshet och fallande priser är återkommande. Historieböckerna vittnar om att människor tenderar att uppleva rådande kris som den största krisen man någonsin har skådat och sett i absoluta tal kanske varje ny kris är större än den andra? I var fall om man ska tro domedagsprofeterna. Under stora depressionen var 25 % av amerikanska befolkningen arbetslös, skatteintäkter, handel och tillgångspriser sjönk med 50 % – halva ekonomin borta. Ett decennium utan BNP-tillväxt följde. Men därefter en lång period av tillväxt. Tackvare ekonomiska- och politiska unioner så är förutsättningarna för snabba återhämtningar större idag än för 100 år sedan. Relativt transparenta kredit- och betalsystem bidrar till tillit mellan handelsparter på ett helt annat sätt än när Ivar Kreugers imperium med korsvisa krediter och inteckningar rasade. Ökad integration av länders ekonomiska system och informationsflöde torde båda gott för framtiden. Att “köra sitt eget race” med protektionistisk handelspolitik och utträde ur en valutaunion lär inte öka ett lands trovärdighet hos dess handelsparter. Därför måste grekiska valresultatet ses positivt.

 —

Bild: (c) shutterstock—Netfalls—Remy-Musser