Oron för det fiskala stupet ökar

Stockholm (HedgeFonder.nu) USA:s presidentval är över och Barack Obama fick som väntat fortsatt förtroende av det amerikanska folket att styra världens största ekonomi i fyra år till. Den initiala reaktionen på börserna var positiv, men det tog inte lång tid innan humöret vände då marknadsaktörerna helst ville se den mera affärsvänlige kandidaten Mitt Romney vid rodret de närmaste fyra åren.

Nu när presidentvalet är avklarat blickar investerarna oroligt fram mot lösningen av det så kallade fiskala stupet. Och den första allmänna bedömningen har resulterat i större nedgångar för världens börser den gångna veckan. I fredags gav Obama en presskonferens där han sa sig vara öppen för en kompromiss med republikanerna i kongressen i syfte att undvika stupet. Obama vill ha utgiftsnedskärningar och skattehöjningar för höginkomsttagare för att minska budgetunderskottet, medan republikaner är emot höjda skatter. Effekten av det fiskala stupet är 607 miljarder dollar i underskott som automatiskt träder i kraft vid årsskiftet.

Trots oron för det fiskala stupet, visar statistiken tecken på återhämtning i den amerikanska ekonomin. Antalet nyanmälda arbetslösa sjönk med 8 000 till 355 000 personer, vilket var lägre än väntade 365 000. Samtidigt verkar konsumenterna vara på allmänt bättre humör. Konsumenternas förtroendeindex ökade i veckan, vilket har satt sitt spår i bättre siffror från detaljhandeln också.

Kina visar också tecken på återhämtning där såväl detaljhandeln som industriproduktionen ökade mer än väntat. Detaljhandeln ökade med 14,5 procent i oktober jämfört med samma månad förra året och industriproduktionen ökade med 9,6 procent under samma period. Exporten ökade med 11,6 procent i oktober jämfört med 9,9 procent i september, en markant ökning. Samtidigt är inflationen låga 1,7 procent mot väntade 1,9 procent, vilket ger utrymme för penningpolitiska stimulanser.

Tittar man däremot på Europa, är bekymren lite större för närvarande. Tidigare så starka Tyskland har börjat känna av den svaga utvecklingen från resten av Europa. Såväl orderingången till industrin som industriproduktionen i landet sjönk i september, visar statistiken. Enligt Tysklands förbundskansler Angela Merkel, står Europa inför ytterligare fem svåra år innan skuldkrisen är över.

Även den brittiska industriproduktionen minskade i september och detaljhandeln tappade i oktober. Centralbanken lämnade räntan oförändrad på 0,5 procent.

Inte heller den europeiska centralbanken, ECB, rörde räntan och lämnade den kvar på 0,75 procent. ECB-chefen Mario Draghi sa på en presskonferens efter räntebeskedet att han ser en svag tillväxt inom eurozonen framöver och att ECB står redo att gå in med stödköp på marknaden.

Det var en ganska sur stämning på världens aktiemarknader den senaste veckan. Globala aktier mätt med det globala aktieindexet MSCI All Country World backade 2,2 procent och Stockholmsbörsen sjönk med 1,6 procent. Råvaror hämtade sig dock från en längre period med nedgångar och råvaruindexet Goldman Sachs Commodity Index (GSCI) gick upp med 1,7 procent.

Räntorna fortsatte att sjunka. Den amerikanska 10-årsräntan sjönk med 10 punkter till 1,61 procent och den svenska motsvarigheten backade med 8 punkter till 1,38 procent. På valutamarknaden gick dollar och euro fortsatt åt motsatta håll mot den svenska kronan. Dollarn gick upp med 0,6 procent till 6,75 kronor medan euron backade med ytterligare 0,3 procent till 8,58 kronor.

 

Bild: (c) shutterstock—olly