Fem nyckelrisker för Europas bankers reditbetyg

STOCKHOLM (Direkt) Extraordinärt stöd från stater, centralbanker och överstatliga organ är för närvarande den viktigaste stabiliserande faktorn inom många av Standard & Poor’s kreditbetyg för europeiska banker, där nödvändigt andrum kommit från de centralbanksåtgärder som riktats mot akuta likviditetsrisker.

“På kort sikt tror vi att det blir svårt för regeringarna att ta bort stödet innan dess att förtroendet för de politiska institutionerna, samt dess förmåga att anpassa finanspolitiken, och finansmarknaden har återhämtat sig. Innan förtroendet har återhämtat sig och osäkerheten minskat så tror vi att kreditvärdigheten för de europeiska bankerna fortsatt kommer vara lidande”, skriver S&P i ett pressmeddelande.

Mot bakgrund av det listar kreditvärderingsinstitutet fem nyckelrisker för de europeiska bankernas kreditkvalitet:

Svagare statlig kreditvärdighet påverkar bankernas kreditbetyg både direkt och indirekt. Omvänt skulle stabiliserade landbetyg lätta på trycket på bankerna.

Kreditkvaliteten väntas sannolikt att försämras för banker exponerade mot större ekonomisk risk (recession) samt för företagsbanker som kräver hög skuldsättning, har dåligt matchad upplåning och likviditet och som kräver kontinuerlig tillgång till kapitalmarknadsupplåning.

Restriktioner i upplåningen. Extraordinärt stöd bidrar till att stabilisera
kreditvärdigheten hos bankerna, men centralbanksåtgärderna är också ett bevis på en strukturell svaghet i stora delar av sektorn.

Övergången till strängare krav på bankerna väntas vidare sannolikt leda till fortsatta ansträngningar hos många banker att stärka sina balansräkningar och kan potentiellt utgöra ett startskott för fundamentala förändringar i bankernas affärsmodeller och prissättning av produkter.

En förändrad karaktär av statligt stöd för banker. På kort sikt väntas det bli svårt att dra tillbaka statligt stöd innan förtroendet för de finansiella marknaderna återhämtat sig, men räddningsoperationerna för sektorn har gett ökade underskott och det antas minska både möjligheten och viljan att ge stöd i framtida kriser.

Bild: (C) shutterstock—Paul Fleet