Insatserna för akademiker med utländsk utbildning bör samordnas och effektiviseras

Det tar lång tid för akademiker med utländsk utbildning att komma in på den svenska arbetsmarknaden och informationen om vägen dit behöver spridas bättre. Regeringen bör öka samordningen av de statliga insatserna för att effektivisera systemet. Gudrun Antemar är ansvarig riksrevisor.

Riksrevisionen har granskat statliga insatser inom utbildningsområdet för att tillvarata kompetensen hos akademiker med utländsk utbildning. En snabbare etablering på arbetsmarknaden är lönsam såväl för individen som för samhället. Även små förkortningar av arbetslöshetstiderna ger vinster. Ett räkneexempel visar att en månads kortare arbetslöshetstid för sjuhundra akademiker med utländsk utbildning ger en samhällsekonomisk vinst på i storleksordningen fyrtio miljoner kronor.

Vägen till arbetsmarknaden för personer med akademisk examen från andra länder ska vara förutsägbar, rättssäker och så kort som möjligt. Det förutsätter en rad insatser både på den statliga och kommunala nivån liksom att ansvarsfördelning, samordning och samverkan är väl utredda och fungerar som ett sammanhängande system. Granskningen visar att systemet kan göras mer ändamålsenligt och effektivt. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att ta ett större ansvar för att samordna och effektivisera systemet.

En anledning till att det tar lång tid för utlandsfödda akademiker att komma in på arbetsmarknaden är att gruppen inte alltid vet vilka möjligheter som finns. Det behövs därför tidigare och tydligare information om de insatser som görs. Högskoleverket, Socialstyrelsen och de universitet och högskolor som anordnar kompletterande utbildningar bör förbättra informationen till den här målgruppen.

– Om Sverige ska klara generationsväxlingen på arbetsmarknaden måste utländsk akademisk kompetens tas till vara bättre. Det tar i dag alldeles för lång tid för många akademiker med utländsk utbildning att få ett kvalificerat arbete, säger riksrevisor Gudrun Antemar.

Fakta
Högskoleverket ansvarar för bedömningen av utländska högskoleutbildningar som leder till yrken som är oreglerade i Sverige. För reglerade yrken, som till exempel läkare och sjuksköterska, prövar Socialstyrelsen utländska högskoleutbildningar som grund för utfärdande av legitimation. I syfte att underlätta arbetsmarknadsetableringen finns det även kompletterande högskoleutbildningar på ett antal lärosäten.