SEB:s Finanschefsindex – Fortsatt stark framtidstro bland finanscheferna

Optimismen bland Sveriges finanschefer är fortsatt stark. En tydlig illustration av detta är att det tidigare mycket tydliga fokuset på att använda ett eventuellt likviditetsöverskott till att betala ner skulder har ersatts av en vilja att göra strategiska investeringar, framförallt utomlands. Även när det gäller orosmoln ser vi en förskjutning från efterfrågan till ökande råmaterialkostnader, vilket präglar en positivare konjunkturbild. Den faktor som gör att indexet minskar något i värde denna gång är framförallt att en betydligt högre andel av finanscheferna oroar sig för utvecklingen på kreditmarknaden.

SEB:s finanschefsenkät, riktad till Sveriges drygt 70 största företag, visar att finanscheferna är fortsatt optimistiska jämfört med den senaste mätningen i november 2010. SEB:s Finanschefsindex får värdet 65 i februari, ner från 66 i november.

Stark krona inget problem för exportbolag

– Denna gång har vi frågat finanscheferna för exportbolag vid vilken nivå som EUR/SEK skulle ge problem för bolagets resultat. Hela 63 procent anser att växelkursen inte är kritisk för resultatet medan 26 procent anser att EUR/SEK redan på nuvarande nivåer (under 8.80) är ett problem. En fortsatt kronförstärkning, som ligger i SEB:s prognoser, skulle visserligen medföra ökande problem för flera företag, men för en majoritet vore det relativt odramatiskt säger Ebba Lindahl, chefsanalytiker på SEB, som tillsammans med kreditanalytiker Disa Hammar har sammanställt rapporten.

Stark finanisiell ställning och ökande investeringsvilja

– Samtliga finanschefer bedömer nu sitt företags finansiella ställning som gynnsam eller genomsnittlig och endast 34 procent skulle prioritera skuldneddragning vid ett eventuellt kassaöverskott. Detta är den lägsta noteringen någonsin i Finanschefsindex och kan jämföras med toppnoteringen på 80 procent i maj 2009. Istället har intresset för strategiska investeringar i utlandet gått om skuldneddragning som högsta prioritet, vilket är en tydlig signal om att företagen nu är betydligt säkrare vad gäller styrkan i den ekonomiska återhämtningen och att vikten av att ha en stark balansräkning därmed minskat, säger Hammar.

Oron för högre råmaterialkostnader ökar

– Oron för högre råmaterialkostnader har ökat markant jämfört med i november. Dessutom har tillgången till kvalificerad arbetskraft seglat upp som ett nytt orosmoln. Båda dessa orosmoment är dock vanligtvis tecken på stark ekonomisk tillväxt. Samtidigt fortsätter också oron för fallande efterfrågan att minska, även om den fortfarande är närvarande hos företagen och alltjämt utgör det största orosmolnet, säger Lindahl.